fredag 27 mars 2009

La Poja 2004

Vinet i fråga är Allegrinis prestigevin: vingårdsbetecknat, hårt driven druvselektion (100 procent Corvina Veronese), hög extraktnivå och 20 månder på nya fat (Allier). Allt som oftast omhuldat av vinskribenter. Så alla pusselbitar bör ligga på rätt plats.

La Poja 2004 är mörkrött med hög viskositet. Doften är sammansatt, med starkvinston, mörka körsbär, åt likörhållet, svikson och inslag av katrinplommon. Faten bidrar i nuläget med 86 procentig, Valrhona, choklad. Efter ett tag skingras denna kompakta doftvägg och något som påminner om plats och ursprung sipprar fram i form av örter med malört i framkanten. Vinet är fylligt, med en balanserad syra, kompakt, svårgenomträngligt, mellanregister med tanniner som för tankarna till chokladen som mötte en i doften; och det hela rinner ut i en symfoni av mogen mörk stenfrukt samt toner av, både mörk och ljus, torkad frukt.

För att sammanfatta: vinet har balans, om än balanserandes på en slak lina, är väldigt extraherat och så fort vinets temperatur stiger så blir det smått eldigt och portvinslikt. Trots bra förutsättningar är detta, enligt mig, för mycket i nuläget. Vinet kommer sannolikt att bli bra om sisådär 5-10 år. Så för er som har flaskor hemma, låt dem samla damm.